Vad gör dig till en bra ledare för EIO?
– Ur ett branschperspektiv har jag jobbat i alla olika typer av miljöer. Jag har erfarenhet av både det lilla företaget och den stora koncernen – och de olika roller som finns i dem. Jag vet bland annat hur ensamt det kan vara att sitta som vd för ett litet installationsföretag. Och eftersom EIO:s styrelse vill öka organisationens branschfokus, så passar uppdraget mig bra. Utveckling, branschfrågor och förändring är mina starka sidor.
Du har varit chef för EUU, Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter, i några år. Vilka erfarenheter tar du med dig därifrån som kan komma till användning i din nya roll?
– Jag har fått en unik inblick i hur EIO:s medlemsföretag resonerar i kompetensfrågor. Vissa branschfrågor hämmar företagen så att de inte i tillräcklig utsträckning kan satsa på kompetensutveckling. Det gäller exempelvis förmågan och vikten av att göra bra affärer och sälja rätt tjänster. Gör man inte det, har man inte heller behov av kompetens. Och satsar man på kompetens men säljer fel tjänster, då tröttnar snart de anställda eftersom de inte tror att kompetens lönar sig. Men det handlar inte enbart om att satsa på rätt utbildningar.
Vad handlar det då om, inställningen?
– Ja, attityder till affärer. Det kan man inte gå på kurs och lära sig men den kan vidareutvecklas. För att lyckas med affärer och bli framgångsrik behövs också rätt rekryteringar och ett bra ledarskap.
Under tiden på EUU genomförde du en ny organisation och nya arbetssätt.
– Jag är övertygad om att EIO:s decentraliserade organisation med distriktskontor och företagsrådgivare runt om i landet är en styrka, som kanske till och med ska förstärkas och utvecklas. För den enskilde medlemmen är det faktiskt det lokala distriktskontoret med dess företagsrådgivare som är EIO.
Du beskrivs som en ganska rastlös person som gärna delegerar och gillar när det går undan. Stämmer det på dig? Vad är du för typ av ledare?
– Jag vet inte vad min typ kallas. Jag undviker att sätta en etikett på mig själv, men jag har en obotlig tro på att folk växer om man ger dem ansvar och befogenheter. Jag har sett fantastiska saker hända med människor när man delegerar. Ibland händer det förstås ingenting, men då får man gå in och stötta för att se vad det beror på. Ofta beror det på en otydlighet när det gäller just befogenheter.
– Sedan stämmer det att jag blir otålig när jag tycker att det går för sakta. I värsta fall tar jag då över. Men det vet jag om, så det försöker jag undvika.
Hur ser du på elteknikbranschens utveckling just nu, vilka är de viktigaste frågorna?
– Nummer ett, att få företagen att tänka mer strategiskt när det gäller kompetensförsörjning. Det gäller att veta hur man ska utveckla de olika rollerna i företaget – och hur nästa rekrytering passar in i den strategin. Om man tänker mer på varför företaget finns till och vilka kunder de ska betjäna får man en bättre möjlighet att paketera tjänster och att ta mer betalt genom att sälja samma sak flera gånger till nya kunder. De som tänker så kommer nog att tillhöra vinnarna i branschen. På motsvarande sätt kommer det med all sannolikhet att finnas aktörer i elteknikbranschen som jobbar med mindre förädlade jobb, och också får finna sig i att få sämre betalt.
– Som nummer två blir det viktigt att jobba med energifrågorna. Jag brukar använda begreppet energikartläggning. Det innebär att man som installatör kan ta en mer begränsad teknikdel, till exempel koncentrera sig på el-anläggningen och hjälpa kunderna att optimera den. Det är ett mycket enklare upplägg, jämfört med en energideklaration som ju också omfattar husets konstruktion, isolering och ventilation.
– Som nummer tre finns det mycket att göra när det gäller intelligenta hem. Hela den sidan är egentligen outvecklad av oss. Jag tycker att vi i branschen än så länge har behandlat konsument- och bostadsfrågorna ganska styvmoderligt. Vi för inte fram all den teknik som finns. De konsumenter som är beredda att betala för den senaste tekniken vet ju inte vart de ska vända sig.
– Slutligen behöver vi naturligtvis avtal som går i takt med tiden. Det är en förutsättning för att lyckas med allt här ovan. Det har som bekant varit många konflikter i den här branschen de senaste åren.
Hur tror du framtidens elektriker ser ut jämfört med idag?
– Kort; en kvinnlig invandrare med spetskompetens. Med det vill jag säga att jag tror på ökad mångfald i branschen, både vad det gäller kön och etnisk tillhörighet. Så ser ju Sverige ut idag.
Många tror på en uppdelning av yrket i två roller, en mer kompetensinriktad och en enklare som huvudsakligen består av enklare och okomplicerade arbetsuppgifter. Du var själv inne på det nyss. Hur ser du en sådan utveckling?
– Ja, jag tror att det kommer att utvecklas en grupp av företag som kan erbjuda spetskompetens och som har duktiga tekniker. Och så kommer det att finnas en grupp företag som är duktiga på volymarbeten. Om anställda i den senare typen av företag kommer att kallas elektriker eller inte får vi väl se. Men en sådan utveckling är nog oundviklig. Beställarna kommer inte att vara beredda att betala 400 kronor i timmen för de allra enklaste jobben, men däremot för de som är kvalificerade.
Merförsäljningen är ofta underutvecklad i vår bransch. Till och med på Seven-Eleven frågar de ju om man vill ha en bulle till kaffet, men det är sällan vi i branschen tar initiativ till merförsäljning.
Tycker du att alla elektriker borde kunna vara säljare?
– Naturligtvis borde de kunna det, och det är såklart ett önskeläge för de flesta företag. Men i företag där försäljningen huvudsakligen består i att svara på förfrågningar och att vänta på att kunden ska ringa, är det svårt att begära en säljkultur av elektrikerna. Hela branschen behöver lyftas några hack och företagsledningarna måste föregå med gott exempel innan de begär att elektrikerna ska sälja. Säljkulturen måste genomsyra hela företaget.
Var tror du EIO befinner sig om tio år?
– Det är en väldigt lång tid. Men då hoppas jag att vi gjort elteknikbranschen mer homogen och att vi fokuserar på utveckling. EIO ska vara den självklara organisationen för alla företag som verkar inom el, men också inom tele, data och säkerhet.
De foton som används på denna sida är tagna av Peter Hoelstad och får ej användas fritt. Kontakta webmaster@eio.se om du behöver bilder på Siezing.
Fakta om Jan Siezing
Familj: Gift och har fyra barn.
Bor: Elrätt villa i Tumba
Karriär: Började som elektriker. Har sedan i princip haft alla roller som finns i elteknikbranschen; projektledare, konsult och egen installationsrörelse. På ABB har jag bland annat varit regionchef, varit vd för ett dotterbolag inom styr- och regler och jobbat med affärsutveckling inom kommunikation. 2003 rekryterades jag till vd för vårt utbildningsföretag EUU och startade där också Elteknikbranschens gymnasium.
Fritidsintressen: Allt som går fort och som håller sig på marken. Jag gillar motorcyklar och bilar, och gärna då på bana.
Mest stolt över: Min familj.
Förebilder: Nej, jag analyserar hellre mig själv än andra.
Ångrar: Ingenting, vart skulle det leda?
Bästa råd: Våga släpp taget och delegera.