Dagens fullfärgslysrör har en rad fördelar jämfört med de första fullfärgslysrören som utvecklades och jämfört med de gamla enkelfärgslysrören. I denna text vill vi ge den tekniska bakgrunden samt förklara de olika begreppen.
Fullfärgslysrören ger mer ljus jämfört med enkelfärgslysrören med samma effekt. Detta uttrycks i lumen per watt. För fullfärgslysrören gäller 93 lumen/watt och för enkelfärgslysrören 79 lumen/watt. Skillnaden är 18%. Dessa värden gäller när lysröret är nytt. Driftmedelvärde för fullfärgslysrör är 90 lumen/watt att jämföra med 60 lumen/watt för enkelfärg vilket ger en skillnad på så mycket som 50%. I befintliga anläggningar får man därför mer ljus för pengarna och i nya anläggningar kan man reducera antalet armaturer och lysrör för samma ljusflöde. 
Dagens fullfärgslysrör har i praktiken en mycket längre livs- längd än enkelfärgslysrören. Enkelfärgslysrören har en kraftig ljusnedgång och bör därför inte användas mer än 9 000 timmar innan det skall bytas ut, d v s efter cirka tre år. Fullfärgslysrören har en helt ny teknisk konstruktion som innebär att ljusnedgången nästan helt har eliminerats. Detta betyder i praktiken att fullfärgslysrör kan användas upp till 15 000 timmar, d v s cirka 5 år. Ett speciellt spärrskikt mellan glaset och lyspulver förhindrar att kvicksilvret ingår en förening med glaset och minskar glasets ljusgenomsläpplighet. Detta gäller för äldre driftdon, i de nya HF-drift donen kan fullfärgslysrören användas upp till 18 000 timmar. 
Dagens lysrör måste, för att det skall fungera, innehålla kvicksilver. Genom den nya tekniken med ett speciellt spärrskikt mellan glaset och lyspulvret har kvicksilvermängden på fullfärgslysrör kunnat minskas till mindre än hälften. Enkelfärgslysrören har en kvicksilvermängd på 15 mg/lysrör och fullfärgslysrören ligger under 8 mg/lysrör.
Riksdagen har fattat beslut om att kvicksilver inte skall få finnas i produkter och på en rad områden har avvecklingsplaner lagts fram. Det gäller t ex tandamalgam, termometrar mm.
Undantag har gjorts för ljuskällor eftersom inga ekonomiska alternativ hittills har kunnat presenteras. Kemikalieinspektionen föreslår nu en gräns för kvicksilver i lysrör till 10 mg/lysrör. Om detta förslag går igenom kommer enkelfärgslysrör att förbjudas.
Lysrör klassas som miljöfarligt avfall och speciella regler för omhändertagande finns. Alla kommuner har regler för hur uttjänta lysrör skall omhändertas. För information var man lämnar lysrör i din kommun hänvisas till http://www.el-kretsen.se.
Ljuskällor är till för att belysa vår omgivning och våra rum. Detta bör helst ske på ett så naturligt som möjligt och för att sätt kunna mäta ljuskällors förmåga att återge färger finns ett index, Ra-index. Den perfekta Ra-index 100, vilket ljuskällan har innebär att en sådan ljuskälla återger samtliga färger på ett naturligt sätt. Detta gäller t ex naturliga dagsljuset och både det glödlampsljuset.
För fullfärgslysrör är Ra-index 85, och för enkelfärgslysrör 50-60. Det innebär att fullfärgslysrör har ett mycket naturligare sätt att återge färger och rekommenderas därför t ex av Arbetarskyddsstyrelsen för alla lokaler där människor arbetar.
Färgåtergivning skall inte förväxlas med färgtemperatur. Färgtemperaturen angivs i Kelvin och anger hur varmt eller kallt ljuset från en ljuskälla upplevs. För hemmabruk rekommenderas lysrör med 2 700 Kelvin, vilket är samma tal som glödlampor har.
På kontor och industri rekommenderas varmvita lysrör med 3 000 K, alternativt vita med 4 000 K. Dessutom finns lysrör för speciella användningsområden med ännu högre färgtemperatur, t ex så kallade dagsljuslysrör.
För att göra en rättvis bedömning vid jämförelse mellan olika produkter brukar man tillämpa livscykelanalys. En livscykelanalys betraktar produktens miljöpåverkan från vaggan till graven, d.v.s tillverkning, användning samt kassering.
Vad det t ex gäller papper är det produktionsfasen som är den mest miljöpåverkande, genom utsläpp från fabriker. Använd- ningsfasen och kasseringen har mycket ringa miljöpåverkan.
När det t ex gäller miljöfarliga batterier är det kasseringen som är mest problematisk. Tillverkningen och användningen har liten miljöpåverkan. För lampor är det användningsfasen som har den största miljö- påverkan. Förbrukningen av energi och energiproduktionens miljöpåverkan är långt större än den som sker vid tillverkning eller kassering.
Det innebär att man från miljösynpunkt alltid skall eftersträva att använda ljuskällor med så låg energiförbrukning som möjligt. 